Julen 2023 är, vad det gäller handeln, mycket svårtippad. Många handlare runtom i landet gör sig redo att börja med sin julpyntning och ställa ut julsortimentet i butikshyllorna inom kort. Det börjas som bekant allt tidigare och förr var det bransch-kutym att vänta tills mitten på oktober. Denna brådska bland handlarna är dock ett tydligt tecken på den ängslighet som råder kring julhandeln sedan krisen inleddes 2008. Oron är lite extra påtaglig i år på grund av de stora, globala oroshärdarna, och inte minst då den ekonomiska krisen. Dessutom vet man inte hur den skakiga börsen påverkar köplusten hos konsumenterna. Förmodligen blir det dock som vanligt, det vill säga att det slås rekord. Många har nämligen sparat en hel del pengar under krisen.
Börsen brukar traditionellt vara en stark indikation för hur julhandeln kommer arta sig, men så lynnigt som den beter sig nu så är det svårt att läsa någonting genom att studera den. Sverige sprängde 70 miljarders-gränsen i för julhandel för några år sedan, och vi tror att omsättningen landar kring mellan 70-80 miljarder i år. Vi tror dock att många sparar mer pengar än vanligt på resor efter hemestern vilket gör att man har något mindre pengar över till julklappar. Vi får se.
Under förra året minskade sällanköpshandeln med 10,5 procent under julenkommersen. Julhandeln i stort var riktigt svag och under december minskade försäljningsvolymen med hela 9 procent jämfört med året innan.
Statistik för julhandeln de senaste åren
Julen 2009 ökade julhandeln med 7 procent, och 2010 var siffran 3 procent. Den totala omsättningen för 2010 låg kring 65 miljarder kronor.
Det rådde stor pessimism inför julhandeln 2011. Trots detta slog julkommeren omsättningsrekord för 16 året i rad! 2011 var också första året någonsin som försäljningen i december översteg 65 miljarder kronor. 2012 bröts dock trenden och det var framförallt elektronikbutiker som backade. Det bör dock nämnas att julhandeln på nätet ökade med hela 19 procent under 2012!
År 2013 ökade dock julhandeln igen med 1,8 procent jämfört med året innan och slog omsättningsrekord med 66 miljarder. E-handeln slog, förstås, också rekord igen (och kommer fortsätta göra det flera år framöver).
År 2014 slog julhandeln återigen rekord och landade alltså på 70 miljarder. Den främsta ökningen såg man inom möbelhandeln samtidigt som leksakshandeln backade mest (den kan dock repa sig i år med tanke på den kommande Star Wars hysterin).
År 2015 slog man rekord, och julhandeln växte med 5,4 %, vilket var den största ökningen på 6 år.
2016 slog man rekord igen, och handeln ökade med 6 % i butiker och 28 % i köp online. Dock minskade summan för genomsnittsköp till 562 kronor, från 672 året innan.
2017 drog Black friday ner julhandeln något (enligt prognoserna), men slog trots detta rekord igen med totalt 77,9 miljarder kronor.
2018 Rekord på 80 miljoner (varav 23 miljarder gick till julklappar) 0ch 2019 var ungefär samma. 2020 föll omsättningen med flera procentenheter av förklarliga anledningar.
Prognos inför julen 2023
Inför julen 2023 är spekulationerna relativt pessimistiska då konsumentindex varit högt även när börsen svajat etc. Många tror handeln landar på över 80 miljarder trots stor global osäkerhet. Den fortsatt skakiga världsekonomin får det enligt experterna att se oklart ut inför julsäsongen. Olyckskorparna har dock kraxat flera jular i rad nu, och fick bara rätt 2012 när handeln backade, men då bara marginellt. Kanske de nya mer positiva tongångarna också landar snett?
Det går heller inte att undkomma att ekonomin i världen faktiskt är på väg nedåt efter den galloperande inflationen, och flera kvartals återhållsamhet i de svenska hushållen kan, enligt oss, leda till ett rejält tapp i konsumtionen. Dessutom är det andra faktorer som ser sämre ut för handeln, som till exempel det minskade intresset för heminredning och renovering.
Gemene man i Sverige har dock hur som helst en ganska god ekonomi, och handeln gick ganska bra under sommaren för att sedan dämpas under september vilket bäddar för ett rejält uppsving i julhandeln.
Den största helgen för julkommersen är av tradition alltid sista söndagen innan själva julafton. I genomsnitt kostar en julklapp mellan 100 och 500 kronor. Cirka 80 procent av svenskarna handlar minst en julklapp på nätet. Denna siffra stiger stadigt för varje år och kommer förmodligen göra det i år också oavsett hur det går för julhandeln som helhet.
”Selfie”-julklappar blir allt vanligare och detta står överst på önskelistan
I genomsnitt spenderar vi totalt cirka 7000 kronor per person på mat och klappar vilket placerar oss högt upp på den globala listan vad det gäller julshopping per capita. Maten står för en markant mycket större utgift än julklapparna. Dessutom handlar gärna svensken gärna minst en present åt sig själv för ett värde av cirka 500 kronor.
Enligt tidigare undersökningar så önskar sig män allra helst en resa till en storstad i Europa, och kvinnor gillar spabesök och andra liknande wellness-upplevelser. Förra året var färdig en matkasse årets julklapp. Vilket var helt otippat. Vi tycker att det är minst lika svårt att sia om årets julklapp 2023. Vi har dock på känn att det inte blir något elektroniskt igen..
Räkna för övrigt inte med att årets mellandagsrea blir lika bra som föregående års reor. I några år nu har handlarna anpassat sina inköp efter den vikande efterfrågan (det råder ju trots allt rea mer eller mindre året runt på Internet) vilket leder till att det inte blir så mycket kvar till rean.
Comments on this entry are closed.